Snörasskydd har som funktion att förhindra att snö och is faller mot marken och orsakar skada på fasader eller personskador. Det finns inget krav på snörasskydd för den som bor i villa, men det är du som villaägare som har ansvaret för att ditt tak är säkert – du blir den som blir skadeståndsskyldig om någon far illa på ditt tak på grund av otillräcklig taksäkerhet, i vilket snörasskydd ingår.
Snörasskydd gör inte att du kommer ifrån att behöva skotta ditt tak under vinterhalvåret, men det ger dig mer tid och andrum innan du i panik behöver göra någonting.
Vad är snörasskydd?
Snörasskydd är en taksäkerhetsanordning – exempelvis gallerdurk eller 3-rörs system – som har som huvuduppgift att förhindra att snö och is faller till marken.
Hur fungerar snörasskydd?
Snörasskydd placeras så nära takfoten som möjligt och ofta där risken för skada är som störst, vid ett varuhus vore detta exempelvis vid entrén, och fungerar som så att när snön glider utmed taket så fångar snörasskyddet upp detta och förhindrar att denna snö, eller is, faller mot marken.
Är det krav på snörasskydd?
Det finns ingen tvingande lag för privatpersoner att ha korrekt taksäkerhet, eller snörasskydd, däremot har du en skyldighet att se till att ingen skadar sig kring eller i din fastighet – om du inte önskar bli dömd till skadestånd vill säga.
En annan aspekt att ha i åtanke är att sotare, exempelvis, har rätten att neka att gå upp på taket om inte korrekt taksäkerhet finns, vilket gör att fastighetsägare bör se över sin taksäkerhet oavsett ålder på fastigheten.
I Boverkets byggregler står följande gällande snöras och snörasskydd:
8:2434 Skyddsanordningar mot fallande is och snö
Skyddsanordningar mot fallande is och snö ska finnas vid byggnaders entréer om det finns särskilda risker för personskador till följd av fallande is och snö från taket.
Allmänt råd
Vid byggnaders entréer kan särskilda risker för personskador finnas
– när byggnadens fasadhöjd är högre än 8 meter- eller
– när byggnadens taklutning är större än 1:3 (≈ 18º).
Exempel på utformning av snörasskydd finns i SS 831335.
Snörasskydd – Vad blir konsekvenserna vid otillräcklig taksäkerhet?
Som ovan nämnt finns ingen tvingande lag att ha snörasskydd, men otillräcklig taksäkerhet kan medföra problem för de som måste beträda taket, och det möjliga konsekvenserna – dvs att någon skadas på grund av nedfallande snö – är något som är både straffrättsligt och skadeståndsrättsligt. Böter, eller i vissa fall fängelse, kan bli vad du kan dömas till beroende på skadans omfattning.
Du som fastighetsägare, eller om du är styrelseledamot i en bostadsrättsförening, har i lagens ögon ansvaret att se till att det är skottat, sandat och saltat i anslutning till fastigheten – samt att snö och istappar röjs från taket så att ingen kommer till skada. Gör du inget av ovanstående kan du dömas både till fängelsestraff – vållande av kroppsskada, eller i värsta fall vållande till annans död – eller böter och bli skadeståndsskyldig.
Ordningslagen (1993:1617) Kap 3, 3 §: Snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats skall utan oskäligt dröjsmål avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar. Detta ska ske på sådant sätt att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller egendom kommer till skada.
Finns risk att snö och is faller ner från taket ska området nedanför omedelbart spärras av, varningsskyltar sättas upp, och ett undanröjningsarbeta påbörjas i form av takläggare som säkert kan skotta taket.
Snö och is kan orsaka svåra skador och dödsfall har förekommit.
Utifrån lagen så framgår att själva undanröjningen av snö och avlägsnandet av is ska ske på ett sådan sätt att det inte uppkommer någon risk att personer eller egendom kommer till skada.
Undanröjningen ska med andra ord inte störa eller hindra trafiken – på plats – i onödan. Området där snö och is skottas ned ska tydligt markeras med varningsskyltar eller vakter, samt att den nedskottade snön och isen ska forslas bort från marken.
Gällande varningsskyltarna så är det viktigt att dessa bara används när det finns en faktisk risk för snöras. När snön är avlägsnad ska skyltarna tas bort och återigen sätts upp skulle risken återkomma.
Gällande kravet på att snö och is ska avlägsnas “utan oskäligt dröjsmål” så är inget fall det andra likt. Avlägsnandet ska dock ske så snart det är möjligt, och fram till dess att faran kan avlägsnas ska den som har ansvaret för snöröjningen göra vad denne kan för att markera att det föreligger risk att skada både sig själv och egendom runtomkring (såsom fordon exempelvis).
Att röja undan taket från snö kräver särskilda kunskaper. Det handlar i första hand om människors säkerhet, men även själva taket – eller dess anordningar – kan skadas vid undanröjningen av snö och is, vilket gör att dyra reparationer kan bli nödvändiga, om den som utför jobbet inte har dessa kunskaper i åtanke.
Den entreprenör som du väljer att anlita ska vara certifierad och ha erforderlig säkerhetsutbildning och säkerhetsutrustning. Detta är för att undvika personskador både för de som skottar och förbipasserande, men också för att undvika att taket tar skada. Ett sätt att säkerhetsställa att entreprenören har ovanstående kunskaper är att välja ett företag som har genomgått Plåt- och ventföretagens utbildning om säker snö- och isröjning på tak och erhållit ett så kallat “Skotta säkert-licens”.
Konsekvenserna av ovanstående, om något av dessa är bristfälliga, kan få kännbara konsekvenser för dig som fastighetsägare, för dig som sitter i styrelsen i en bostadsrättsförening, eller för dig som enskild styrelseledamot i värsta fall.
Det finns en hel del som framför allt en bostadsrättsförening kan göra för att minska ovanstående risker, men en av det viktigaste säkerhetsåtgärderna en bostadsrättsförening kan ta är ett avropsavtal eller ett bevakningsavtal.
Har du ett avropsavtal ansvarar du själv för bevakningen av snö och is på taket och ringer in entreprenörer vid behov.
Väljer du istället ett bevakningsavtal så åtar sig entreprenören att sköta bevakning och riskbedömning. Väljer du detta avtal bör du se till att det framgår av avtalet att entreprenören tar på sig ansvaret för eventuella skador på tredje person eller någon annans egendom.
Proffshjälp med taksäkerheten!
Olika typer av snörasskydd
När vi pratar om snörasskydd så finns det två stycken som är absolut vanligast på marknaden idag. Dessa två har olika monteringsanvisningar och, självklart, olika utseenden. Olika leverantörer och tillverkare kan variera både i utseende och prisklass.
* Profildurk (kan också benämnas gallerdurk, men det är samma anordning till utseendet. Namnet beror på vilken leverantör som benämner produkten) är det vanligaste snörasskyddet som monteras och är ett sammanhängande gallersystem som hindrar snön från att ramla ner. Att ha en profildurk – eller ett “durk system” – är vanligare på nyproducerade, mer moderna, villor och bostadsrättsföreningar.
* 3-rörs system (snörasgaller) är den andra varianten av snörasskydd som kan monteras. Som namnet antyder är detta tre stycken rör som löper genom konsolen och bildar ett äldre utseende. Systemet har samma kapacitet att fånga upp snön, då hålrummet är större, än på profildurken. Det äldre utseendet på 3-rörs systemet gör att denna variant är vanligare på äldre villor och K-märkta fastigheter.
* Rostfria fästen och kopparfästen inget snörasskydd i ordets egentliga bemärkelse, men det kan vara bra att veta om att rostfria fästen framför allt används på K- och Q-märkta hus, som har koppartak, för att dessa inte ska rosta. Kopparfästena används för att ge taket ett symmetrisk yttre om takytan är av kopparmaterial.
Är du osäker på vilket snörasskydd som just ditt tak bör ha kan du alltid kontakta en takfirma, kunnig inom taksäkerhet, eller be din återförsäljare av snörasskydd om råd, såsom cwlundbergeller welandstål – två ledande leverantörer inom taksäkerhet.
Hur mycket snörasskydd behövs?
Snörasskyddet ska klara den last som den utsätts för. Det räcker med andra ord inte med ett snörasskydd då snö kan bli otroligt tungt, och det kan dessutom komma rikligt med snö under vintern.
Martin Björling, Takläggare i Stockholm, TAK 2.0 AB.
Beroende på takfall och takets lutning så kan det ibland behövas dubbla rader med snörasskydd. Val av snörasskydd är också beroende på var i landet du bor då vi har olika snölastzoner i Sverige. Besöker du din leverantörs hemsida, så hittar du – eller får hjälp med – att göra en uträkning vad just nu ditt tak behöver och vad som avgör hur mycket snörasskydd du behöver är i vilken snözon du bor i.
Taksäkerhet och färger
Taksäkerhet finns i standardfärgerna svart, tegelröd, röd och varmförzinkad (galv/silver).
Du kan i grund och botten få vilken färg du vill på din taksäkerhet, men det blir en extra avgift samt att processen blir längre (framtagning + eventuell transport).
Specialfärger kan vara relevant för kulturmärka hus eller arkitektdesignade hus, eller för den som vill sticka ut.
Taksäkerheten är det enda du får montera nytt oavsett byggnad. Taksäkerheten gör ingen skillnad om huset är K-märkt eller Q-märkt och är det enda som alltid måste vara i enlighet med dagens branschstandard.
Vem monterar snörasskydd?
Snörasskyddet monteras vanligtvis av takläggare, då de har den största kunskapen kring området och en god materialkännedom samt att de kan hantera säkerhetsutrustningen som behövs vid utförandet av arbetet.
Det kan dock förekomma att även snickare, plåtslagare och taksäkerhetsmontörer har möjligheten att montera ditt snörasskydd.
Säkerhetslina, sele och eventuell skylift kan behövas vid tak där snörasskyddet är svårare att montera.
Montering av snörasskydd är otroligt bra att göra vid en takomläggning – det blir mindre kostsamt för dig. Vi skulle till och med rekommendera att du ser till att inkludera din taksäkerhet i den stund som du beslutar göra en takomläggning. Kostnaden blir initialt något högre än vad du planerat från början, men du tjänar på detta i längden.
Många gånger beställer kunder snörasskydd efter en takomläggning för att de inser konsekvenserna av att inte ha snörasskydd på sitt nya tak – framför allt om det nya taket har takpannor som har en yta där snön lättare glider av, och även fortare.
Hur monterar jag snörasskydd på plåttak?
Det säkraste sättet att montera snörasskydd på plåttak är att fästa detta på plåtens falsar (falsfästen). Dessa falsfästen fungerar ungefär som en tving som skruvas åt på falsen utan att skada plåten. Det finns ett Nm (“NewtonMeter”) som du kan förhålla dig till enligt anvisningar.
Beroende på om taket är monterar med enkelfals eller dubbelfals så är det olika montagemoment. Alla materialtillverkare godkänner inte att deras taksäkerhet blir monterat på ett enkelfalsat tak. Överväger du att montera på enkelfalsat plåttak så kan det krävas ett utlåtande av en plåtkunnig besiktningsman/takläggare.
När alla falsfästen är monterade, enligt anvisningar, så monteras snörasskyddet på falsfästs konsolen.
Ett bra komplement för plåttak är monteringen av en profildurk med istappras. På plåttak är risken för isbildning större och snön glider av fortare när det töar eller blir varmt.
Profildurk med istappras finns som tillbehör i plast för den som har ett 3-rörs system som snörasskydd.
Hur monterar jag snörasskydd på papptak?
På tätskiktstak, där underlaget är av bitumenpapp, så skruvas det fast en tätplåt som är anpassad till att kunna montera alla typer av taksäkerhet på just bitumenpapp.
Tätplåten är av större tjocklek för att kunna klara av vikten från taksäkerheten.
När tätplåten och konsolens infästning är fastskruvad i tätskiktet – där snörasskyddet ska monteras – så svetsas därefter en “kappa” över tätplåten. Kappan är av samma material som taket och gör att tätplåten blir tät och slittålig.
Kappan ska täcka en yta på 1 kvm över tätplåten med hänvisningar vad som står i anvisningen. Olika tillverkare har olika anvisningar för hur stor kappan ska vara över tätplåten.
När allt är svetsat så är det därefter bara att montera snörasskyddet på konsolen.
Hur monterar jag snörasskydd på betong/tegeltak?
Vid montering av snörasskydd på ett tak täckt med pannor, av alla slags modeller, så monteras vanligtvis pannan, där du vill ha snörasskyddet monterat, ner. Pannorna i fråga vilar på ett regelverk (läkt/reglar) och beroende på vilket underlagstak du har så kan du skymta plast, oljeskivor (masonit) eller råspont tillsammans med underlagspapp.
Konsolen till snörasskyddet anpassas utifrån vilket underlagstak du har; har du ett tak med plast eller olkeskivor (masonit) så måste konsolen monteras på regel. Har du däremot ett tak som är uppbyggt på råspont eller underlagspapp så måste konsolen monteras direkt på underlagspappen.
Konsolens fotplatta skruvas fast i underlagstaket och sedan monteras mellandelen till konsolen. Mellandelen anpassas efter pannorna så att den inte trycker ned pannan eller skapar ett stort hålrum. Risker med detta är att pannan kan gå sönder eller att fukt kommer in och täckläckage blir då ett faktum.
När fotplattan och mellandelen sitter fast, så kan takpannan monteras tillbaka och du kan obehindrat montera snörasskyddet på konsolen.
Vad kostar snörasskydd?
Totalkostnaden för snörasskydd ligger runt 750 – 1500 kronor/ex moms per meter – i priset ingår allt, det vill säga materialkostnad och arbetskostnad. En påverkade faktor som ger högre eller lägre pris är vilket material och tak som snörasskyddet ska monteras på, men också i vilken snözon du bor i. Beroende på snözon kan du behöva dubbla rader med snörasskydd.
Det säkraste kortet, för att få den hjälp eller rådgivning du kan tänkas behöva, är att ta kontakt med en takfirma som jobbar med taksäkerhet såsom cwlundbergeller welandstål.
Vad menas med snözon?
Snözoner är en grov indikering på den mängd snö som faller på olika platser i Sverige. Mängden snö är avgörande för hur byggnader måste konstrueras för att klara den snölast som kan uppstå.
Snö i rikliga mängder blir tungt, och innebär en stor påfrestning för våra hustak, och konstruktionen är därför avgörande. Konstruktionen i exempelvis Kiruna skiljer sig från konstruktionen i Trelleborg just för att den förstnämnda generellt sett tvingas utstå mer snö än den sistnämnda.
Olika snözoner i Sverige
Sverige är indelat i olika snözoner. Snözonerna hjälper dig att se snölasten på mark i kN/m2.
Skalan numreras i följande ordning, från längsta snölast till största snölast; 1 – 1,5 – 2 – 2,5 – 3 – 3,5 – 4,5 – 5,5.
Generellt sett så har Norrland mer snö än Götaland.
På lundqvisttravaru hittar du en karta med snözonerna, samt en lista där varje kommun i Sverige står listad och du kan se i vilken zon din kommun ligger i.
Snözonerna är bara en grov bedömning i slutändan – samhällets minikrav – och är du nära en gräns så kan du överväga att gå snäppet högre i skalan.
Besvarades inte din fråga? Skriv gärna din fråga i kommentarsfältet nedan så svarar vi så fort vi kan!