Att panela om sitt hus är något som de flesta husägare kommer behöva ta tag i ifall man bor i sitt hus en längre tid. Som med mycket annat kan det vara svårt att se när det är dags byta men även hur man går till väga. Vi har tagit hjälp av en snickarfirma i Stockholm för att hjälpa er med de vanligaste frågorna!
Nedan hjälper vi dig fastighetsägare med det du behöver veta om panelbytet!
När ska jag byta panel?
”Du ska byta panel när du upptäcker fuktskador, röta eller sprickor i ytterpanelen. Det är viktigt att du genomför denna renovering för att undvika fuktskador på huset och dess stomme. Du behöver inte nödvändigtvis byta ut hela ytterpanelen om du upptäcker ovanstående problem, ibland kan det endast vara en enstaka panel som behöver bytas ut.” Säger Niklas Olsson på Norlin Olsson AB.
Du kan kontrollera fasaden på din bostad genom att leta efter missfärgningar, sprickor eller strukturförändringar. Känner du att träet är mjukt, och att det ger efter när du sticker en kniv eller skruvmejsel i detta, är det hög tid att byta ytterpanelen. Röta börjar vanligtvis längst ner på brädorna och läkten, eller där trästommen ofta blir våt – runt stuprör och takrännor exempelvis.
Det finns några sorters röta som orsakas av äkta hussvamp. Denna svampart sprider sig snabbt och kan orsaka stora skador på husets stomme om den får växa obehindrat. Hussvampen kan på längre sikt försvaga husets struktur och reparationen blir betydligt dyrare i detta skede än om detta problem hade upptäckts tidigare.
Vanligtvis behöver du inte byta ut panelen innan du märker ovanstående, dock så finns det faktorer som påskyndar ett utbyte av dina paneler som exempelvis:
– Söderläge och norrläge
– Havsnära
– Snörika vintrar
– Vindutsatt
Dessa parametrar har en stor på verkan över hållbarheterna av fasaden, men idag finns det otroligt mycket bra produkter på marknaden som kan användas för att maximera livs längden, som färg. Utbudet på färg idag är väldigt brett och kan skräddas sys för just dina behov och väder förhållanden. Så underskatta inte färgen när det kommer till hållbarheten på panelen. Du kan läsa mer om färg till panel och vad du bör tänka på HÄR.
Få hjälp med panelbytet!
Hur ofta bör jag byta panel?
Hur ofta du bör byta panel beror på i vilket skick ytterpanelen är i, men vanligtvis behöver du byta panelen i den stund som du upptäcker fuktskador, röta eller sprickor.
Men några faktorer som påverkar hur ofta du kan behöva byta panel beror på material, åverkan, vart i landet du bor och väder och vind för att nämna några.
Tegelfasader är näst intill underhållsfria, medan träfasader behöver målas om ungefär vart tionde år. Putsad fasad har en livslängd på runt 30 – 40 år innan skador börjar uppstå och göra sig bemärkbara. Det viktigaste du kan göra för din fastighet är att ha löpande underhåll oavsett vilket material du har på fasaden.
Livslängd på fasadpanel
Livslängden på dina fasadpaneler är beroende på hur väl du sköter underhållet av dessa. Sprickor i puts och fogar behöver tätas löpande. Träfasader och putsfasader behöver målas omkring vart tionde år, men även här påverkar exempelvis läge och väderlek underhållsarbetet.
Sköter du ditt underhåll, och utför detta korrekt, kan din fasad naturligtvis hålla betydligt längre än ovannämnda livslängd.
När på året passar det bäst att byta ytterpanel?
Du kan byta ytterpanelen året runt, men det är viktigt att det inte kommer in någon fukt i huset. För att undvika fuktskador se till att du täcker området där du jobbar med presenning eller liknande så att reglar och andra delar inte utsätts för regn och väta. Det är även svårt att måla trä när vädret är för fuktigt eller om det är för kallt.
Ska du renovera din panel, oavsett om liggande eller stående, under vintern så kan en färdigmålad träpanel vara en lösning.
När det kommer till att måla panel använder en del sig av regeln om månader utan r, det vill säga maj, juni, juli och augusti, och dessa månader är också månader som du använda dig av vid utförande av fasadbyte.
Byta panel – Detta behöver du
Inför ett panelbyte behöver du införskaffa:
- Vattenpass
- Häftklammer samt häftpistol
- Morakniv
- Hammare och spik
- Skruvdragare och skruv
- Vindskydd
- Spikläkt
- Panel
- Foder
- Målarfärg och pensel
Detta är en ganska basic inköpslista, sen kan det så klart variera från hus till hus men det här kan ge en bra indikation.
Hur går ett byte av ytterpanel till?
- Börja med att riva den gamla panelen och inspektera spikläkt och vindskydd.
- Montera nytt vindskydd och fäst med häftpistol.
- Sedan monteras spikläkt/spikregel vågrätt samt runt fönster och dörrar, detta för att kunna fösta panelen i något men även för att skapa en luftspalt.
- Förbered panelen med att kapa en doppnäsa och måla ändträt, går alldeles utmärks att måla med samma färg som fasaden ska målas med.
- När panelen ska monteras så börjar man från ett hörn, använd vattenpasset här för att få den helt i lod.
- Panelen fäst med gavlad trådspik eller träskruv.
- Nu är det bara att fortsätta med panelbitarna och använd fortfarande vattenpasset med jämna mellanrum för att kontroller att allt fortfarande är i lod.
- Efter panelen monteras foder kring fönster och dörrar samt fönsterbleck.
- Sist men inte minst målning av den nysatta fasaden
Rivning och förarbete
Att byta träfasad är ett stort jobb och är du det minsta osäker rekommenderar vi att du kontaktar en hantverkare som kan hjälpa dig utföra arbetet. Vill du utföra arbetet själv så gäller det att du är noggrann i utförandet av arbetet så att det blir rätt från början.
När du rivit den gamla fasaden bör du inspektera bakomliggande material, som spikreglar och vindpapp. Är materialet i gott skick, och har inte börjar ruttna, behöver du inte byta dessa och kan låta materialet vara kvar.
Är spikreglar och vindpapp däremot i dåligt skick behöver du byta ut dem. Skulle detta behöva göras blir jobbet större, men det är viktigt att ett byte blir gjort. Det är stående eller liggande panel som avgör hur du ska montera pappen och spikreglar – har du stående panel ska spikreglarna vara liggande och tvärtom – och det är otroligt viktigt att detta sätts upp korrekt så att träet kan andas.
Samtidigt som du roar dig med ovanstående så måste du även fatta ett beslut gällande materialet du vill ha. Gran är träslaget som är vanligast då det är prisvärt och har en lång hållbarhet – men det finns självklart andra träslag som du kan välja mellan så som furu, lärk eller ceder.
Byta panel och kostnad
Kostnaden för ett hus som är omkring 130 000 kvadratmeter blir en kostnad på runt 60 000 kronor i materialkostnad. Vanligtvis behöver du hyra en byggställning eller en skylift – kostnaden för dessa varierar, men det billigaste alternativet är en byggställning som kan kosta runt 500 – 600 kronor om dagen.
Skulle du anlita en byggfirma hamnar kostnaden omkring 150 000 kronor, men då är allt inkluderat. Kontrollera också om du kan göra ROT-avdrag på dessa kostnader.
När du ska ersätta din befintliga träfasad så kan du köpa både obehandlade och grundmålade brädor. Att köpa obehandlade brädor blir billigare, men du måste grundmåla dessa själv.
Har du stående panel bör du välja brädor som når ändå upp till taket på ditt hus – att skarva brädorna är något du bör undvika. Är ditt hus för högt kan du dela brädorna med ett doppbleck i mitten.
Montering av bottenpanel
När du ska montera träpanelen är det viktigt att du sätter den hyvlade sidan inåt och att träets fibrer pekar nedåt. Detta ökar motståndskraften mot fukt.
När du ska sätta den första bräden sak du alltid börja vid en knut. Försök att sätta brädorna med ett mellanrum på 5 mm. Om det inte går hela vägen kan du kapa en bräda någonstans längst panelen.
Blir ovanstående din situation så räkna i sådant fall ut var du ska ha smalare brädor så att du får en symmetri över hela husets fasad. Det gör ingenting om brädorna är längre nedtill då du kan såga till en rak kant senare. Är brädorna du valt av cederträ eller lärk behöver du använda dig av rostfria spikar (för att undvika rostränder och missfärgningar på fasaden). När du spikat bottenpanelen på plats är det dags att måla den i den färg huset ska ha.
Ytterpanel
Innan du spikar fast ytterpanelen, eller lockläckten, över mellanrummet mellan bottenpanelen, så måste du täcka skarven mellan bottenbrädorna och taket. Du spikar fast en lämplig bräda, horisontellt, och därefter är det dags för lockläkt. Du gör samma sak i nederkant på panelen, det vill säga, du sätter en bräda horisontellt även där. Brädan för nederkant ska luta utåt, och blir en så kallad droppnäsa, detta gör att vattnet kan rinna av panelen.
Bytet av din träfasad är klar och nu behöver du bara måla ytterligare en gång för att vara helt klar.
Riva panel?
Fasaden på ett hus fungerar som ett skydd mot regn, snö och vind. Fasaden finns i många olika utföranden och material såsom tegel, puts, plåt och – i Sverige det allra vanligaste – trä.
Som med allting annat så har en träpanel än viss livslängd. Dess livslängd påverkas av hur den blivit behandlad och hur utsatt panelen varit för vatten och vind.
Du behöver inte nödvändigtvis byta ut hela ytterpanelen i den stund som du upptäcker problem, ibland räcker det med att bara byta ut en enstaka bräda.
När du ska riva panelen kan du utgå från följande steg:
– Undersökning av fasadens status, riv och reparera vid behov
– Den nya panelen och planering
– Påbörja montering av den nya panelen
– Målning av panel, första omgången
– Täckning av skarven mot taksprånget
– Lockläckten
– Målning av panel, sista omgången
Vilka olika panelbrädor finns?
Z – panel är en väldigt vanlig fasad panel som monteras stående och har ned falsade kanter som i profil ser ut som et utdraget Z. Syftet med detta är att man lägger panelbitar lite omlott där nedfalsningen är.
Lockpanel är panel som först monteras med en bredare bottenplatta där det lämnas luft mellan skarvarna för att materialet ska kunna röra sig och därefter täcks skarvarna med smalare panel. Utseendet på detta tror jag det flesta känner igen då det är ett väldigt klassiskt strukturrikt utseende.
Enkelfasspont är en panel som monteras vågrätt och har en sågad skåra på ena sidan men en upphöjning på den andra då det ”kilas ihop” vid montering. Denna paneltyp har en väldigt finsågad framsida och resterande sidor är hyvlade.
Stockpanel använder man ofta för att ge en illusion av ett liggande timmerhus. Detta är möjligt för att den har en konkav framsida.
Fjällpanel har en trekantig form i profil och monteras vågrätt. Denna monters med den smalare sidan neråt och sedan monteras nästa panelbräda ovanför, även den med smala sidan neråt.
Få hjälp med panelbytet!
Liggande eller stående panel?
Vilken panel som bäst skyddar träet mot väta är åsikter som går isär. Tidigare ansågs stående ytterpanelen vara den bästa, men nu hävdar en hel del att det är den liggande panelen som motstår väta bäst – att den till och med är bättre än stående panel i det avseendet.
Oavsett panel så är faran att vatten blir liggande kvar på kanter eller ändytor och att träet börjar ruttna. Det är viktigt att allt ändträ täcks med foder eller bleck och att uppåtvända träytor kan vinklas eller lutas för bästa avrinning (en så kallad droppnäsa). Ha också i åtanke att nedåtvända ändträytor måste kunna ytbehandlas.
En fördel med liggande panel är att det är förhållandevis enkelt att byta ut och reparera skadade partier.
Vad är en droppnäsa?
En droppnäsa (vattenkastare) är en byggnadsdel som sticker ut från fasaden för att avleda regnvatten från taket. Ofta är droppnäsan en förlängning av takfoten och dess syfte är att förhindra att takvatten rinner ner längst ytterväggen – vilket på sikt skulle förstöra byggnaden.
I vår moderna tid så har vattenkastaren formen av en liten näsa men under gotiken exempelvis konstruerades vattenkastare av sten och skulpturerades till skrämmande och groteska figurer och sagodjur.
Måste jag ha en droppnäsa på min panel?
En droppnäsa är nödvändig om du har en ytterpanel. Har du inte en droppnäsa så kommer träet att ruttna med tiden. Droppnäsan är kapad i en vinkel som gör att när vatten och fukt rinner ner längst panelbrädan så droppas det av i stället av för att samlas under brädan.
Enda gången som du inte behöver en droppnäsa är om du har en panelbeklädnad inomhus som exempelvis bröstpanel.
Kostnad för att byta panel själv?
Att byta panel kostar i snitt mellan 1 400 och 2 500 kr/m2. Även detta är jätte varierande beroende på vilken typ av panel som ska hanteras men även hur huset är placerat. Hur lättåtkomligt det är både att ta dig till platsen men även åtkomsten kring huset. Är det en lite ”bökigare” miljö så blir arbetskostnader dyrare eftersom det kommer ta längre tid, och det detta går m2 priset upp. Det är alltså inte bara materialet man bör ha med i sina beräkningar för ett sådant projekt om det ska lejas bort.
Byta ut rutten panel?
Du måste inte byta ut dina murknade panelbrädor omedelbart. Om dina panelbrädor har murknat längst ner, så kan du – i stället för att plocka ner dem och sätta upp nya – sätta en aluminiumlist längst ner på fasaden, som täcker det skadade träet.
Det är en lösning som är ganska så hållbar och du besparar dig en stor kostnad och en hel del arbete – åtminstone några år framåt.
Långsiktigt så kommer du behöva byta ut den panelbräda som murknat.
Måla på rutten panel?
Du ska aldrig måla på ruttet trä. Rötan sprider sig under färgen, vilket betyder att det inte finns någon färg som kan återställa trä som börjat ruttna. Det enda du kan göra är att byta ut den panelbräda som börjat murkna.
Vad är spikläkt?
Spikläktens funktion är det som namnet antyder, läkt att spika fast panelen i. Denna läkt fäster man bakom den kommande panelen mor husfasaden, och monterar den lodrätt får panel som ska monteras vågrätt och sedan vågrätt för lodrätt monterad panel. Spikläktens funktion är inte bara att ha något att spika i, utan den används också till luftspalt.
Fasadens luftspalt, benämning och funktion
Luftspalten är en traditionell del av fasader med panelbeklädnad, men på senare år har fokus på luftspaltens benämning och huvudsakliga funktion ändrats. Från ventilation och luftrörelser till tryckutjämning, kapillärbrytning och dränering. Detta är helt rätt eftersom slagregn är den största fuktpåverkan en fasad utsätt för. Vi har tittat närmare på olika förutsättningar för luftspaltens utformning i fasader med olika typer av fasadpanel.
Stående träpanel på spikläkt
Stående träpanel har horisontell spikläkt som ger ett vist hinder för dränering. Slagregn måste då ha möjlighet att rinna framför eller bakom spikläkten. I fasader med lockläktspanel har man ofta klarat sig med en spikläkt med lutande ovansida mot panelen varvid springor i lockläktpanelen ger dräneringseffekten. Men finns det inte tydliga springor i lockläktpanelen eller om fasaden är särskilt slagregnsutsatta finns alternativet att bygga in en luftningsläkt eller distansplattor mellan underlaget och spikläkten.
Måste jag ha luftspalt bakom panel?
När du har monterat vindskyddet så bör du bygga en luftspalt. Luftspalten tillåter att träet kan andas och motverkar att fukt som tagit sig förbi panelen ska leta sig in i konstruktionen.
Luftspalt är en del av det traditionella sättet att montera panelbeklädda fasader.
Med åren som går har gått så har behovet ändrats i takt med lite nya väderförhållanden. Syftet är fortfarande att skapa ventilation och luftgenomströmning men med ett nyare fokus dränering. Vilket är helt naturligt med tanke på det ökade trycket av slagregn och fukt.
Blev inte din fråga besvarad? Maila oss så svarar vi så fort vi kan!