Plåtslagare 

+1

0

Plåtslagare – även kallat byggnadsplåtslagare – har hand om allting som rör plåt och plåtdetaljer. De formar, reparerar, besiktigar, monterar eller underhåller plåten som främst ska täcka fasadens tak och gör plåtdetaljer främst för tätning av tak som är belagda med tegel eller papp.  
De monterar regnvattensystem samt säkerhetsanordningar. Att måla, rengöra och skotta bort snö från tak, likaså tilläggsisolering, är andra arbetsuppgifter som kan ingå i deras arbete, men som inte nödvändigtvis gör detta.  
 
Som plåtslagare kan du jobba inom olika områden, såsom exempelvis:  
 
* Flygplansplåtslagare 
* Grovplåtslagare 
* Byggnadsplåtslagare  
* Verkstadsplåtslagare  
* Tunnplåtslagare 
* Takplåtslagare 
* Ventilationsplåtslagare 
 

Vad gör en plåtslagare?  

Det en plåtslagare gör är att använda sig av olika handverktyg och maskiner i deras arbete att forma plåt. Plåtslagaren monterar sedan dessa plåtdetaljer på taket eller fasaden. Andra arbetsuppgifter som många gånger ingår i yrket är montering av taksäkerhetsanordningar, regnvattensystem och fönsterbleck, takmålning och snöskottning av tak.  
 

Hur mycket tjänar en plåtslagare?  

Medellönen för en plåtslagare ligger runt 34 000 kronor. Efter att du avlagt ditt yrkesprov, fått ditt yrkesbevis, och samlat på dig erfarenheter och arbetslivserfarenhet inom yrket i några år, så har en plåtslagare en månadslön på runt 30 000 kronor.
 

Hur mycket tjänar en plåtslagare i timmen?  

En plåtslagare tjänar 180 – 240 kronor i timmen, beroende på utbildning och erfarenhet.

Vad kostar en plåtslagare?  

En plåtslagare kostar 450 – 900 kronor i timmen, ex moms, beroende på arbetets omfång.  
 
Några faktorer som påverkar kostnaden för att anlita en plåtslagare är:  
 
* Läge 
Bostäder i storstäder får generellt sett betala mer för att så samma arbete utfört än bostäder som är på landsbygden. Priserna är generellt sett högre i storstäderna, men bostäderna är vanligtvis inte lika stora som bostäderna på landet. 
 
* Storlek  
En avgörande faktor för ett slutgiltigt pris är självklart storleken på ditt tak. Är din takyta stor så innebär detta mer material, fler arbetstimmar och i slutändan ett högre pris.  
 
* Material  
Materialet som används varierar också i pris, kanske inte lika kraftigt som något av det ovanstående – men det kan vara så att du vill ha bättre rostskydd på din plåt exempelvis, detta är naturligtvis något som drar upp kostnaden.  
 
* Plåtslagare 
Det finns många olika plåtslagare att välja emellan, och varje offert kan innebära skillnader. Det bästa är att göra en grundlig genomgång av plåtslagerierna i ditt område, och be om offerter från olika firmor – inte bara ta första bästa firma utifrån bekvämlighet eller tidspress.  

Plåtslagare i Stockholm, behöver du detaljplåt, takomläggning eller rådgivning?

Få proffshjälp >

Vad arbetar plåtslagare med?  

”Plåtslagare arbetar med plåt och plåtdetaljer. De har en viktig funktion för byggnader och byggnadskonstruktioner, då plåt och plåtdetaljer utgör en viktig del i takens och fasadernas konstruktioner, främst avrinning av dagvatten. ” Säger Martin Björling på Tak 2.0.

Har plåtslagare ett lärlingssystem?  

Plåtslagare har ett lärlingssystem. Lärlingssystemet i fråga är kopplat till plåtslagarens lön och deras väg till att få erfarenhet i branschen och bli en färdigutbildad plåtslagare.  
 
Nedanstående hittar du lönespecifikationer för en lärling via gymnasiet- eller företagslärling, samt för en vuxenlärling.  
 
Lönenivåer för lärlingar: Plåt- och ventilationsavtalet 
 
Gymnasie- eller traditionell lärling plåt och ventilationsplåtslageri  
 

 Vuxenlärling plåt- och ventilationsplåtslageri  
 

 Informationen är hämtad från Byggnads.se.  
 

Vad använder plåtslagare för verktyg och maskiner?  

En vanlig maskinpark för en plåtslagare består av saxklipp, kantvik, bockmaskin, rundfallsningsmaskin, stansmaskin, fallslutare, falsskärare, gradsax och cirkelsåg (metall) för att nämna några av en plåtslagares vanliga verktyg.  
 
Några vanliga handverktyg för bearbetning av byggnadsplåt inkluderar:  
falstång, plåtslagartång, universaltång (spänntång), krumsax, takplåtsax (pelikansax), hålsax, plåtslagarhammare, takfalstång, schaljärn, dubbelfalstång, knoster, plastklubba.  
 

Vad är stålplåt?  

Stålplåt är färgbelagd, förzinkad plåt.  
 
Stålplåt kan vara kallvalsad eller varmvalsad och beroende på användningsområde finns metalliserad stålplåt i olika hårdhet.  
 
Stål används överallt i samhället. Vid byggnader (plåttak, stålbalkar, fästelement), fordon (personbilar, lastbilar, tåg och cyklar), infrastruktur (broar, räcken och järnvägar), konst och design (skulpturer och smycken), maskiner och verktyg (pressverktyg, svarvar, sågar och borrar), industri (valsar, ledningsrör, maskiner, kranar), medicin (skalpeller, höftkulor, suturnålar) och även i vår vardag (gem, saxar, diskbänkar, radiatorer, bestick, kastruller, brandtrappor, datorer) för att endast ge några exempel på stålets mångfacetterade användningsområden.  
 

När började stålplåt användas?  

Stålplåt har använts i Sverige sedan 1500-talet och är ett bra tak- och fasadmaterial som dock måste skyddas från korrosion.  
 
Med rätt korrosionsskydd och rätt underhåll kan stålplåt behålla sina goda egenskaper en lång tid framöver. Det vanligaste skyddet förr i tiden, mot korrosion, var att måla plåten med oljefärger. Det var i mitten av 1800-talet som tekniken, att metallisera stålplåten med zink, utvecklades. 
 
Före 1800-talet var montering av plåt ett dyrt och mödosamt arbete som endast monterades på dåtidens mer påkostade byggnader som kyrkor, slott, herresäten och större privata hus. Tidigt 1800-tal började plåtvalsning på allvar att konkurrera med smidestillverkningen. De sänkta kostnaderna gjorde att användningen av plåt ökade, men än var plåt inte så pass prisvärt att vilket tak som helst hade möjligheten att använda detta.  
 
Det var i mitten på 1800-talet som förzinkad stålplåt tillverkades och började användas. Plåten fick tack vare detta bättre resistens mot rost. Valsverk kom till och byggdes samtidigt ut under den här tiden för att kunna möta den stora produktionsökningen som uppstod.  
 
Det är dock under 1900-talets början som plåten kunde massproduceras och att materialet blev prisvärt. Under den här tiden började flera profiler tas fram, tidigare fanns enbart slät, falsad plåt.  
 

Vad är tunnplåt?  

Tunnplåt är plåt, vanligtvis stålplåt, som är tunnare än 3 mm. Den är dock ofta tunnare än så, mellan 0,5 – 2 mm.  
 
Tunnplåt förekommer inom byggnadsarbeten som takplåt eller till fasader. Slät tunnplåt är vanligast vid ventilationsarbeten som inklädnader, trummor och kanaler samt till detaljer för vattenavvisare på hus (stuprör, rännor och beck). Tunnplåt används också vid detaljer i hushållsmaskiner, värmeväxlare och redskap – som skottkärror – och det är även vanligt att skåp i omklädningsrum är gjorda utifrån tunnplåt.  
 

Vad är skillnaden mellan stål, plåt och metall? 

Stål är en smidbar legering (sammansättning) med andra ämnen och som då får olika egenskaper (exempelvis rostfritt stål), plåt är en bearbetad metall – varmvalsad eller kallvalsad – i skivformat och metall är ett grundämne (eller legering) med metalliska egenskaper (såsom hög ledningsförmåga för elektricitet och värme och formbarhet).  
 
Några viktiga, och välkända metaller, inkluderar; aluminium, bly, guld, koppar, järn, platina, silver, tenn och zink.  
 
Metall har betytt otroligt mycket för oss människor, och dess betydelse genom historien återspeglas i tidsepokerna bronsåldern och järnåldern, där råmaterialet – som säkrade både överlevnad och som förde utvecklingen framåt – under epoken var brons respektive järn.  

Hur många plåtslagare finns det i Sverige?  

Idag finns det runt 7 500 byggnadsplåtslagare i Sverige. Plåtslagare är ett bristyrke, och är till och med yrket med den det största behovet av utbildade individer som kan sin sak inom plåt.  
 
Enligt arbetsprognoser från år 2020 så behöver runt 2000 plåtslagare komma ut på arbetsmarknaden. Brist på personal påverkar också plåtslagerierna själva – detta enligt PVF Yrke & Utbildning som 2020 gjorde en undersökning bland företagare i plåtbranschen -exempelvis genom att de tvingas tacka nej till uppdrag (för att det saknas kompetent, och erfaren personal som kan utföra dessa) samt att bristen på personal hindrar företagen från att expandera, vilket hämmar bostadsutvecklingen.  
 
Behovet av plåtslagare är olika i olika län, men i grunden så kommer nya plåtslagare behövas i alla våra län.  
 
Ett steg i rätt riktning är att få ungdomar intresserade av utbildningen, då det är ytterst få som vet om att plåtslagare ens finns som yrkesval under gymnasiet.  
 

Vilka är det vanligaste materialet som plåtslagare jobbar med?  

Tunnplåt som formas till exempelvis fönsterbleck, fönstersmygar, takbeläggningar, ventilationshuvar, skorstensbeklädnader, vindskivor, plåtfasader osv. 

Tunnplåt går att få med olika beläggningar och kulörer.  

Andra material som plåtslagare jobbar med är: 
 
* Stålplåt (förzinkad) 
* Aluzink (plåt som beläggs med en beläggning gjord av zink, aluminium och kisel)  
* Rostfri stålplåt  
* Koppar  
* Aluminium  
* Zinkplåt 
 
Plåtslagare kan även arbeta med bly eller mässing, men dessa material används inte direkt i någon större omfattning som byggnadsplåtsmaterial. Bly bör inte användas som byggnadsmaterial då det är en metall som är otroligt giftig och farlig för oss människor. 
 
Bly har minskat i Sverige, men det finns inget direkt förbud mot användningen av metallen i många områden. Det var vanligt förr att bly användas inom olika målarfärger, men numera får bly inte användas.  
 
I Danmark kom ett första förbud mot bly inom intäckning redan under 2002, och i samband med detta startades företaget Perform, som tillverkar ett material som kallas Flex Ultipro, detta är tänkt att vara ett miljövänligt alternativ till bly.  
 

Risker med att jobba som plåtslagare? 

Riskerna med att jobba som plåtslagare är risken för skärskador vid hantering av plåtmaterialet, klämskador vid hantering av tunga plåtrullar, fallrisk genom att slarva med säkerheten på exempelvis ett tak samt att även handverktygen kan orsaka skador på händer och handleder. 
 
 Köldskador, då plåten kan bli otroligt kall under vinter, samt brännskador, då plåten kan bli otroligt varm under sommaren, är andra skador som kan förekomma i yrket som plåtslagare. Även halkrisk vid regn, eller frost, förekommer då det finns få saker som kan bli så halt som plåt.  
 
Som plåtslagare gäller det att vara närvarande vid arbetet, på så sätt kan du minska det värsta skadorna.  
 

Är plåtslagare och svetsare samma sak?  

Plåtslagare och svetsare/smed är två olika yrkesgrupper som vi ändå kan säga hör till samma “stam” yrkesmässigt då båda jobbar med plåt. Förenklat går det att säga att en plåtslagare utför jobb med kall plåt, medan en svetsare däremot utför arbeten med varm plåt.  

Då en plåtslagare arbetar med belagd plåt så undviker de i regel varma och heta arbeten (undantaget, och det närmaste en plåtslagare gör i riktning mot en svetsares arbetsuppgifter, är vid lödning av olika metaller) då ytbeläggningen i sådana fall kommer att förstöras.  
 
Plåtslagare använder sig av en speciell teknik för att binda samman plåtdetaljer mot varandra, vid exempelvis takbeläggningar kallas detta att falsa ihop plåtarna. Det finns enkel och dubbelfals.  
 
Ett annat sätt att förbinda plåtdetaljer är med POP-nit och skruv, detta är vanligt vid arbeten som fönsterbleck eller vindskivor. 
 

Vad är valsa? 

Valsning är en plastisk bearbetningsprocess där ämnet omformas mellan två roterande cylindrar (valsar). Inom metallindustrin är valsning den bearbetningsprocess som dominerar, och processen ger i sin tur upphov till en mängd olika produkter såsom stång, tråd, plåt och band.  
 
Gummi, glas, plast, papper och tyg är annat som kan valsas.  
 
Att falsa plåten är en helt annan sak, och är med andra ord inte en felstavning. Inom metallindustrin kan du både valsa plåt och du kan även falsa plåten.  
 
Falsad plåt är olika tekniker för att skarva ihop plåt.  
 

Hur går valsning av plåt till? 

Valsning av plåt går till som så att plåten, vanligtvis varmvalsad, matas in mellan roterande cylindrar (valsar). Dessa pressar ihop metallen och reducerar dess tjocklek, vilket i sin tur blir vad vi kallar plåt. Denna process upprepas stegvis genom att minska valsgapet, tills önskad tjocklek på plåten uppnåtts. 
Valsning av tunnare plåt går endast genom kallvalsning.  
 
Kallvalsning – används vid tillverkning av tunnplåt (med tjocklek mindre än 2 mm), band och rör.  
 
Varmvalsning – används vid grövre produkter (såsom grovplåt eller material för varvsindustrin) samt vid tillverkning av balkar, räler, ringar och rör.  

Plåten rullas vanligtvis upp i rullar, så kallade coils.  

Skillnaden mellan varm- och kallvalsning?   

Den största skillnaden mellan varm- och kallvalsning är att kallvalsning inkluderar, och kräver fler processer som förbättrar materialet. Men i grund och botten är processen densamma för både varm- och kallvalsning.  
 
Både varm- och kallvalsning av stål börjar med att stora plåtark eller metallstycken kommit till genom att metallen fått smälta och sedan stelna. Dessa metallbitar kan sedan hettas upp och plattas ut till stora ark eller rullar. Ark och rullar, med rätt tjocklek, måste kylas ner innan de kan behandlats. 
 
Stål krymper en aning när det kyls ner till rumstemperatur. Detta är något att ha i åtanke vid vidare tillverkningsprocesser, men vid det här laget kan varmvalsat plåt skickas vidare. Varmvalsad plåt behöver inte ytterligare behandling som fallet är vid kallvalsning.  
 
Stålprodukter som kallvalsas behöver mer behandling när stålet kylts ner. Vanligtvis används denna valsningsprocess för att få ner metallens tjocklek.  
 
Kallvalsad plåt får i regel annan tolerans än varmvalsad plåt. Detta är till fördel när den kallvalsade plåten ska gå igenom maskiner som kommer att forma metallen till önskade delar och produkter.  

En viktig skillnad som måste nämnas är den ekonomiska skillnaden mellan varmvalsad plåt och kallvalsad plåt; kallvalsning kostar mer än varmvalsning då fler steg ingår i processen.  

Detta är något som får betydelse när rätt typ av valsning ska väljas. 
 

Vad är lödning?  

Lödning är en teknik för att förbinda metaller. Lödning används framför allt i fall där svetsning inte går, eller där du inte ens vill använda dig av detta. Svetsning innebär betydligt högre arbetstemperaturer än lödning, och dess begränsningar när det gäller sammanfogning av olika metaller gör att lödning kan vara den mer lämpliga tekniken beroende på omständigheterna.  
 
Både lödning och svetsning har sina för- och nackdelar, men lödning kommer till sin rätt när du har många svåråtkomliga skarvar, deformationsrisk på temperaturkänsliga komponenter, grundmaterialen har olika legeringar (sammansättningar av olika ämnen), när olika dimensioner är vad som ska sammanfogas, miljöskäl eller när kostnaden för efterbearbetning är för hög. 
 
Lödning delas in i tre kategorier; mjuklödning, hårdlödning och högtemperaturlödning.  
 
Mjuklödning – Används som tätning och sammanfogning med begränsad hållfasthet. Temperaturerna når upp till 450°C. 
Hårdlödning – Innefattar all typ av lödning från 450°C och upp till 1000°C. 
Högtemperaturlödning – Innefattar alla typer av lödning över 1000°C.  
 
Det finns olika typer av lödning, de fyra vanligaste är: flamlödning, induktionslödning, skyddsgaslödning och vacuumlödning.  
 
Av dessa fyra så är flamlödning den allra vanligaste.  
 

Hur blir jag plåtslagare?  

Plåtslagare kan du bli via Gymnasieutbildningen Bygg- och anläggningsprogrammet, med inriktning plåtslageri. Alla skolor är dock olika, och alla gymnasieskolor erbjuder inte plåtslageri som inriktning.  
 
Efter att du gått din treåriga grundutbildning på gymnasiet följer en anställning som lärling på ett plåtslageri i ungefär 2,5 års tid. Efter detta, samt avklarad yrkesexamen, får du ditt yrkesbevis. 
 
Skulle du vara i ovanstående situation så kan du även gå vägen till plåtslagare genom att bli företagslärling. Du anställs då av ett företag och får utbildningen på plats, samt att du går kompletterade utbildning. Efter avklarad yrkesexamen får du ditt yrkesbevis.  
 
Är du vuxen kan du utbilda dig till plåtslagare på Komvux och via Arbetsförmedlingen.